The only things in life we regret, is the risks we didn't took.
Så svarar jag alltid: Mina ögon.
Jag föddes med ett väldigt starkt brytningsfel och såg väldigt dåligt när jag var liten. Jag fick mina första glasögon när jag var fyra år, 2001 alltså.
Innan det visste jag inte hur min familj såg ut, jag visste inte hur någonting såg ut. Jag kunde inte se min mamma eller pappa, jag trodde att de såg ut sådär, alldeles suddiga.
Innan jag skaffade glasögon så var vi på semester i Cypern.
När vi tittade ut över havet så frågade mamma: Ser du den stora båten där ute Julia?
Jag svarade: Ja oj, vad stor! men jag tittade inte på båten, jag tittade åt ett annat håll...
När jag skulle köpa mina första glasögon, så var min Mormor bestämd med att hon skulle betala. Det tyckte inte mamma eller pappa att hon skulle göra, men hon gjorde det.
Jag minns när jag klev ut därifrån, när jag hämtat dem, mina första, rosa glasögon. Jag fick fram några ord, sen kunde jag inte säga mer..: Titta mamma, himmelen!
Jag fick min mormor att gråta den dagen. Jag glömmer aldrig hur det var, hur det var att få se min mamma för
Det är en obeskrivlig känsla att gå från att vara nästan blind, till att se allt, precis som alla andra.
Jag är väldigt glad och tacksam över att glasögon finns, utan dem skulle jag inte kunna uppskatta mitt liv lika mycket som jag gör idag.
Jag är också väldigt glad över att jag inte är blind, för enligt mig finns det inget obehagligare än att inte se någonting.
Någonting som gör mig väldigt arg är när någon annan säger sånt som ''Glasögonorm, pluggis'' osv, bara för att man har glasögon. Ett synfel är ingenting man väljer att ha, det är ingenting man kan välja bort hur som helst.
Jag har inte valt att ha glasögon, men jag skulle inte välja bort dem ändå. Det är många utav mina vänner som säger att dom inte vill ha glasögon, sånt blir jag arg på. Varför ska jag behöva höra sånt? Att det är så j*vla (ursäkta mig!) töntigt att ha glasögon, att vara annorlunda? Vissa människor säger saker utan att tänka före, de säger sånt som sårar.
Jag är glad över att ha glasögon, jag vill vara annorlunda, därför köpte jag de glasögonen jag har nu. De syns tydligt och visar att jag är annorlunda.
Jag är den jag är, och jag är stolt över det!
KOMMENTERA (2)
Allmänt
Väldigt bra skrivet måste jag säga! Och du har helt rätt i det du skriver.
Jag har själv glasögon på grund utav mitt synfel, och visst skulle jag kunna välja bort dem, men det då ser jag knappt något. Så jag väljer att ha mina också.
Sedan så är det rätt så orättvist att folk går runt och klagar på glasögon och kallar en "glasögonorm, pluggis, nörd, tönt" och liknande på grund av att man har glasögon. Ska man säga tack till dem eller? Det är liksom helt ologiskt att dem ska slänga ur sig sådana kommentarer.
Men bra inlägg, riktigt bra!
Sjukt bra skrivet!
SV: Ja, jag hade nog inte tänkt mig en iPhone heller, för på något sätt så har jag någonting emot dom. Vet inte varför, men jag har mer smak för HTC och andra smartphones! :] Men OM det nu skulle bli en iPhone i alla fall (det finns ju faktiskt mycket man kan göra/ladda ner på App Store som det inte finns till Android) så väljer jag nog en iPhone 4. För som du skrev, 4S verkar bara krångla och hålla på, och det är ju faktiskt inte så stor skillnad mellan 4 och 4S. :)