Mina närmsta vet ändå att de bara finns en person som lyckas få mig glad igen då, förutom mig själv.

Får jag vara ifred så brukar det mesta lösa sig, vill jag ha hjälp så ber jag om det.

Musik i hörlurarna - ensam - livligt runt omkring = det bästa när jag är nere.

Att fråga vad som är fel, varför jag sitter ensam etc. får mig bara att må sämre eller bli sur/ledsen.

Sen får självklart Thinny mig att må bättre, hon gör mig så fruktansvärt stark.

Men även den starkaste måste någon gång visa sig vara svag.

Att tjata på att jag måste göra någonting åt saker gör mig bara arg, det kan sluta med att jag blir otrevlig, och då mår jag bara ännu sämre, för sånt är riktigt jobbigt.